måndag 12 april 2010

DTP ledaren Ahmet Turk utsatt för attack

DTPs fd karisamtiska och demokratiska partiledare Ahmet Turk utsattes idag för en attack. Vid utgången från en domstolsförhandling utdelade en 23 åring ett knytnävslag mot Turks ansikte. Turk bröt näsbenet. Ahmet Turk deltog tillsammans med en rad andra poltiker från den pro kurdiska partiet DTP i en domstolsförhandling i statden Samsun. Den åtalade stod anklagad för mord på en demonstrant under en av PKKs upplopp i den kurdiska staden Mus i östra Turkiet. Av någon konstig anledning flyttades domstolsförhandlingen från Mus till Samsun. Det spekuleras i att flytten ägde rum för att den åtalade ska kunna gå fri. Vid utgången utdelade en 23 åring ett slag mot Turk som tog så illa att han fick uppsöka sjukhus.

Frågar ni mig så kan detta mycket väl vara den djupa statens verk. Den djupa staten eller contra gerilla (Ergenekon) få nu se ett Turkiet som demokratiseras sakta men säkert. På agendan finns grundlagsändring och andra reformer som syftar till att ta itur med flera av Turkiet demokratiproblem. Denna attack syftar enligt mig till att skapa inre spänningar i Turkiet som landets fascister kan utnyttja för att underblåsa nationalism bland såväl turkar som kurder och stoppa reformförsöken.

Contra gerillan i Turkiet ligger bakom hundratals mord på politiker och intellektuella. På 80-talet försökte man mörda dåvarande ANAPS partiledare Turgut Özal. Då avfyrade "djupa statens" lakejer ett skott mot Turgut Özal. Han uppfattades som ett stort hot av djupa staten/contra gerillan då han hade en uppriktig vilja att demokratisera Turkiet:

fredag 26 mars 2010

Då var det dags att börja blogga igen

Efter ett längre uppehåll är jag tillbaka i bloggvärlden. Jag kommer blogga om Turkiet och göra mitt yttersta för att bemöta den onyanserade kritik som ofta framförs mot landet från olika grupper i Sverige. Dock innebär inte detta att jag rabiat kommer att ta Turkiet i försvar i olika frågor. Turkiet är fortfarande enligt min mening en "skendemokrati"- dock ett land som har alla utsikter i världen att bli en genuin demokrati som en dag intar sin plats som fullvärdig medlem i EU.
Syftet med bloggen är att politisera den turkiska ungdomen, dvs väcka intresse för politik och demokratifrågor bland svensk-turkiska ungdomar. Då jag är kurd med en turkisk mor vill jag även bidra till att det skapas forum där kurdiska och turkiska ungdomar kan mötas och utbyta åsikter kring den politiska utvecklingen i Turkiet. Detta sker redan på olika bloggar, bland på Sancak Beyi Emres blogg. Jag ser gärna att kurdiska och turkiska ungdomar utbyter åsikter på min blogg genom kommentarsfunktionen.

Olika citat från Albert Einstein kan bidra till att ge en bild av vad du som läsare har att förvänta dig från min blogg:

"Alla borde bli respekterade som individer, men ingen avgudad"

Det här citatet för mina tankar till Turkiets statsideologi kemalismen och dess skapare Mustafa Kemal Ataturk. Ataturk var den turkiska republikens skapare och är idag en högt aktad man bland alla grupper i Turkiet. Medan många högaktar Ataturk så finns det dom som dyrkar honom som en Gud. Detta anser jag vara fel. Mustafa Kemal Ataturk var en beundransvärd person på många sätt, men Guds bästa barn i egenskap av politik och militär ledare var han inte under sin tid som Turkiets ledare. Ni kan alltså förvänta er bloggar om Ataturk som inte bara innehåller lovord och hyllningar. Min avsikt med detta är inte att håna eller kränka Ataturk, utan att visa den "andra sidan" av Ataturk. Varför är Ataturk en högt älskad man bland miljoner turkar i västra Turkiet samtidigt som en stor grupp turkar i inre Anatolien inte gör det? Hur kommer det sig att det finns hundratusentals kurder som högaktar Ataturk trots att han faktiskt försökte assimilera Turkiets kurder ? Liknanade frågeställningar tror jag är bra att söka svar på.

"Allt har förändrat sig utom vårt sätt att tänka"

I Turkiet pågår sedan 2002 en kamp mellan två läger- det gamla lägret med dess kemalistiska elit och de krafter som representerar det nya tänkandet. Jag är emot statsideologin kemalismen då den är omodern, odemokratisk och inte längre kan försvaras på något sätt på 2000-talet. Man kan tycka vad man vill om kemalismen, men jag anser att en stat ska ha demokrati som "statsideologi". Jag kommer skriva många anti-kemalistiska bloggar. Jag hoppas då att kemalister kommenterar så att en diskussion kan uppstå. Ni är varmt välkomna!

"Den kosmiska religiösa erfarenheten är den starkaste och ädlaste drivkraften bakom naturvetenskaplig forskning"

Jag är en Turkiet-vän. För mig innebär detta att jag vill se ett demokratiskt Turkiet där minoriteter och religiösa grupper har sina mänskliga rättigheter skyddade. Jag vill även se ett Turkiet som utvecklas vad gäller kvinnors rättigheter, utbildning och välfärd. Jag anser att Turkiets ska bli en EU medlem. Motståndarna till ett turkiskt EU medlemskap är många och ett argument som ofta framhålls är att Turkiet inte kan bli medlem i EU då landet inte tillhör Europa kulturellt. Detta är ett tramsigt argument som jag avfärdar rakt av. Jag anser inte att EU är en kristen union och det är min fasta övertygelse att Islam och demokrati går att förena. Jag är född muslim och Islam är en tro som jag har väldigt höga tankar om. Jag tror på spiritualism och att religion ska ha en plats i det offentliga rummet. Däremot är jag emot att religion och politik blandas ihop i alltför hög utsträckning. Det ska finnas en klar åtskillnad mellan religion-stat.

"Nationalism är en barnsjukdom. Det är mänsklighetens mässling"

Det är något primitivt över nationalism. Jag motsätter mig såväl turkisk som kurdisk nationalism (turkism och kurdism). Turkiet är ett mosaikens land där över 40 olika etniska grupper lever sida vid sida. Jag är etnisk kurd, men har inga problem med att kalla mig för turk också. Jag har en turkisk identitet också. Däremot kan jag inte förvänta mig att miljoner kurder i Turkiet ska känna likadant som jag gör. Många kurder i Turkiet känner att dom även har en turkisk identitet, men miljoner kurder har varit offer för den kemalistiska regimens assimilationsförsök sedan 1923. För dessa kurder är begreppet "turk" förenat med assimilation, förtryck, tortyr och tom mord. Dessa människor har förtryckst i "turkismens" namn. Kurdismen är även en reaktion eller snarare ett resultat av den kemalistiska regimens turkism och försök till tvångsassimilation. Såväl turkisk som kurdisk ultra-nationalism är något som måste bemötas med demokrati och mänskliga rättigheter.

Under 90-talet avfärdades alla kurder som stod för sina kurdiska identitet som PKK-anhängare, separatister eller kolloboratörer med utländska makter. I dagens Turkiet har majoriteten (turkarna) insett att majoriteten av Turkiets kurder inte är ute efter en egen stat (Kurdistan), att landets kurder älskar sitt hemland lika mycket som dom gör och vill leva i fred. Det som kurderna vill eller snarare kräver är att få leva i jämlikhet med sina turkiska landsmän i en demokratisk stat (man kräver de rättigheter som etniska grupper har i moderna demokratier). Men farhågorna bland många turkar är stora och misstänksamheten finns alltid där. Denna misstänksamhet stärks änmer när terroristgruppen PKK utför terrordåd eller andra provokationer. Jag kommer att publicera bloggar som förhoppningsvis kommer att minska misstänksamheten bland turkarna mot sina kurdiska landsmän. Jag kommer även publicera bloggar som riktar sig till kurdiska ungdomar i Sverige och som står PKK nära. En bred uppfattning bland kurdiska ungdomar i Sverige är att PKKs väpnade kamp och terrordåd är den enda vägen att gå för att erhålla rättigheter och att de flesta turkar är emot kurdiska rättigheter. Denna myt hoppas jag kunna spräcka för den stämmer inte.

Väl mött!

Kontakt: anadoluittifaki@live.se